Det har inte varit med flit som jag struntat i inlägg den senaste tiden,
men jag känner mig bara så himla less!
Varje dag som går, som Alva inte börjar äta - eller åtminstone försöka äta riktig mat -
känns som en oändlighet!
Jag trodde jag skulle vara "färdig" vid sex månader, vilket just nu är lååååångt borta!
Helammar fortfarande.
De möjligen två skedar av vad det nu kan vara som faktiskt trillar ner i hennes mage
när jag försökt, räknar jag inte som att plocka bort ett mål direkt...
Blir så ledsen i kroppen av att tänka på detta, och tänka ja det gör jag! Tänker inte på annat.
:(
"Det kunde väl varit värre" och "det kommer så småningom" är ingen uppmuntran här!
Jag vill inte vänta längre!
Jag är så trött på den här jävla skiten nu och jag orkar inte!
Och det handlar alltså inte om att vara hemma, den biten tycker jag att jag klarar rätt bra nu...
...och om jag nu vill sitta i soffan hela dan så låt mig göra det då!
Mat mat mat mat mat mat mat, DET är vad jag inte orkar!
Jag vill ha en normalt fungerande dygnsrytm,
där hala fram juvret var fjärde timma inte ligger i schemat - TACK!
Börjar känna mig som en bitterfitta, och lite av en ensamstående förälder här...
Inte för att de hör ihop på något sätt, det är inte så jag menar.
Jag vet inte varför, men jag hade väl bara förväntat mig en lite annorlunda situation that's it.


Har tagit ganska mycket bilder på slutet, men inte orkat med att lägga in dem.
Bilderna från dopet kommer kanske snart, vi får se.
Jag blir stressad bara av att tänka tillbaka på det (trots att det varit)
så jag väntar tills jag är på lite bättre humör istället...


Men här har jag lite andra kort på sånt som är trevligt :)

Frida på bal

Mina blommor :)

Lillgumman förstås ♥

Kanonväder igår, vilket ledde till en fika i badhusparken med Sandra & Emelie
Alva sov förstås igenom fikat :) och valde sen att inta ståläge i vagnen
vilket försvårade våran tripp på stan en aning...
Hittade en regnjacka, var lite sugen på att köpa en röd men det blev en svart tillslut.


Och avslutade sen kvällen med kina-picknick (middag från Eastern Palace)
på baksidan tillsammans med Mari.



Det värsta med allt det här är väl att jag hinner glömma det som är bra,
så fort nånting dåligt dyker upp...
Faller väldigt lätt in i mig själv och tycker att hela världen är emot mig.
Idag är en sån dag.

Nåhåja, nu har lillgumman vaknat från sin (mycket sena) eftermiddagslur,
så jag ska väl försöka kasta mig upp på hästen igen.
Göra middag.


Jippie.