Om jag börjar där jag slutade igår,
så vill jag bara tillägga att när jag ser ett "föda barn-program"
så känner jag SÅ MYCKET!
Glädjen såklart, över att det faktiskt är så enkelt och så svårt (för att citera en vän)
för ett nytt liv att börja...jag blir helt tagen! *suck*
Men så mitt i allt det där känslovimlet, så gråter jag även för att det ser så jävla lätt ut!!
"vänta på nästa värk...vänta vänta...och så tar du i!"
Och jag känner mig plötsligt som världens svagaste människa...
Sådär var det ju inte alls för mig!
Jag trodde ju fan att jag skulle avlida där jag låg,
det fanns ingen paus mellan mina värkar och bedövningen som inte tog...NÄ FY I HELVETE!
Att sen nära på kvävas till döds för att en barnmorska tillslut var tvungen att lägga sig,
och med all sin kraft på min mage, t r y c k a ut henne!
Näe.
Kanske går man inte in något djupare i dessa program - men dock -
när jag ser hur de där kvinnorna på tre krystvärkar och lite *aaaaahh, iiiihhh*
får ut en klump i ingen mindre storlek än våran klump,
då blir jag bara oxå så jävla pissed off.


Nähe, nu till nåt annat.
Idag blev det lite sovmorgon, inte sådär så jag fick vakna av klockan som står på åtta förstås,
*haha, glöm!*
men den kanske var nära nog halv i alla fall, när Robin och lillan kom in i sovrummet
redan vällingdrucken oxå minsann,
så då blev det lite bolibompa-myspys där i sängen med halvöppna ögon..
(mina alltså, hon satt ju på helspänn)
:)
Ingen brådska. Skönt!

Lämnade lillsnooks på dagis vid tio, och hoppade sen på en buss ner på stan.
Drack en kaffe och läste tidningen hos Tesen, köpte lite nya kläder både åt mig och åt Alva,
inhandlade lite smått och gott så jag kunde fixa gardinen till hennes rum,
och hoppade sen på en buss upp till Coop.
Köpte en flaska vin till lotteriet - vann förstås nada -
och sen begav jag mig hemåt för att hinna dra ett varv med dammsugaren,
och sy gardinen innan det var dags att gå till dagis för att hämta hem snooks.
*puh*
Det var det det! :P









Åt en minipizza calzone, och sen kom mamma för att vakta mitt barn en liten stund
i skarven mellan att jag halkade mig ner mot Dawes och danslektion,
och att R skulle komma hem från jobbet.

Hoppas på ett uns av träningsvärk imåra...
det bör ju kännas när man inte rört sig på två veckor.
;)


Nightie nightie!

Och det blir promenix till jobbet imorrn som det ser ut.